fredag 27 februari 2015

me, my dreams and the perfect day.



tog mig en titt bland gamla instabilder från fjolårets vår och sommar.

kan väl nästan garantera att jag inte är den enda som drömmer efter dom där första körsbärsblommorna.
härligt att det är så väldigt nära nu!
ljuset på både morgon och kväll fördjupar känslan ytterligare.

på min pappas födelsedag.
en dag att minnas nere vid citadellet i landskrona.
blåmusslor och vitt vin.
ungarna lekte på stranden.
lite för nice för att vara sant...!

igår hade jag en riktigt gudomlig dag.
den startade med solsken (brillorna på), glada kids, och en supermysig bilfärd till jobb med nrj och roliga berättelser om praktvurpor i högtalarna.
log brett varvat med små försynta (kan ju inte gapskratta ifall någon ser mig :)) skratt hela vägen till lund vill jag lova.
hela dagen spenderade jag och min kollega emelie på miniblodbussen på bona i malmö.
en otroligt tråkig industrimiljö (bredvid ett soputrymme dessutom, hehe) men fy sören vad mysigt vi hade.
satte oss i solskenet på obekväma brassestolar en hel timme och bara snackade.
blodgivarna var trevliga (märks att solen påverkar allas humör), vi fick supergott kaffe av en snäll dam inne på bonakontoret och, som sagt, en oväntad pratstund som fick det att lätta i hjärtat på mig.
gudaskönt med sådana snack.
de snacken då man mår som en prinsessa efter man lättat på trycket.
tack emelie för du är du <3!


älskar utsikten från min barndomsstad.
ön hven som jag för alltid kopplar samman med farmor.



waoo.
förra våren.
jag stannade bilen mitt i en väg och hoppade snabbt ut och klickade minns jag.
blir man glad av den synen eller?



ljumma sommarkvällar.



brunbrända ben, sommarmusik, ett glas rött och lektyr i trädgården.


i fjol i maj var vi på cypern och jag tog denna bilden.
palmer va?



ja, nu har jag varit djup och känslig nog :).

har nyligen, andra veckan nu tror jag, trappat ner på min sista dos anti-depressiva innan det är dags att säga adjö till det syntetiska lyckoknarket som jag knaprat alldeles för länge, förhoppningsvis adjö för gott.
hoppas innerligt att jag klarar detta nu.
varit två tuffa veckor med sjuhelsikes utsättningssymptom.
darrningar, yrsel, illamående, ångest men faktiskt också en lyckokänsla i maggropen som jag inte känt på länge.
annorlunda.
varit gladare i vissa stunder än jag varit på ett bra tag.
det har i och för sig varvats med irritation men jag hoppas på att den förstnämnda känslan består och den andra successivt bleknar.

oavsett så kämpar vi på.
idag på hemmaplan med en hel del ordrar att ta tag i.
ska bli sjukt kul!
ikväll ska jag träffa min barndomsvän emma och imorgon blir det ännu ett yogapass med grannen på ett hälsocenter.
kör lite yoga hemma varje dag nu.
tror nog det kan ge mig den där sista boosten som till slut får mig att klara mig utan de hemska "lyckopillerna".




önskar er en fantastisk fredag och helg.






stor kram//jennifer


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar